Från 12 till 38 miljoner möjliga kombinationer!

Det är bara 23 av de 29 bokstäverna i det svenska alfabetet som används på registreringsskyltarna. Bland annat är Å, Ä, Ö och Q uteslutna eftersom de lätt kan förväxlas med A och O.

Det finns också ett antal otillåtna kombinationer som inte tilldelas på nummerskyltarna eftersom de anses kunna väcka anstöt, bildar ordet för en siffra (till exempel TRE) eller utgör kombinationer som bildar akronymer på specifika organisationer.

Ett dilemma med systemet med tre bokstäver och tre siffror var att antalet kombinationer inte kan att räcka hur länge som helst. Trots att det finns ca 12 miljoner kombinationer tillgängliga beräknade man att de skulle ta slut innan 2021.

I början av 2019 infördes därför ett nytt format för registreringsnummer, där sista siffran antingen är en siffra eller bokstav. Nu finns det istället 38 miljoner möjliga kombinationer!

Den första bokstaven i registreringsskylten brukar ange vilket år bilen först registrerades. Den sista siffran styr när fordonsskatten ska betalas. Om det sista tecknet på skylten är en bokstav är det det näst sista tecknet som avgör, och det är alltid en siffra.

Registreringsskyltens historia

Den första registrerade bilen i Sverige togs i bruk år 1900. 1906 infördes en förordning som krävde att varje fordon var försedd med en märkning som innehöll länsbokstav och det ordningsnummer i vilken bilen hade registrerats.

Registreringsskylten var född och ett system med länsbokstav och nummerordning bibehölls ända fram till 1973.

Liknande system finns fortfarande i flera andra länder där man kan se var ett fordon är registrerat, till skillnad från det nya svenska systemet där bilen behåller sitt registreringsnummer från att det tas i bruk till att det avregistreras, även om ägaren flyttar till en annan del av landet.